Novedades

Det var tidigt sjuttiotal. En politisk tid. Unga entusiastiska journalister ägnade sig åt att gräva i statens hemligheter och avslöjade en spionorganisation som inte ens riksdagen kände till. Det ledde till en våldsam konfrontation. Staten slog tillbaka med polisrazzior och fängelsestraff. Många minns skriverierna runt IB-affären. Men vad var det egentligen som hände? Hade maktens män skäl att slå till så oerhört hårt? Var rikets säkerhet verkligen i fara? Eller handlade det om rent förtryck av det fria ordet? Som så ofta är fallet överträffar sanningen dikten.

1920-talet beskrevs massmedierna som demokratins dödgrävare. Där spreds hat, lögner och propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. I detta hav av information skulle folk inte klara av att skilja sant från falskt, utan följa den som väckte starkast känslor. På 2020-talet beskrivs de sociala medierna likadant.

Historien har varit ett långt stafettlopp av kvinnokamp. Det har i alla tider funnits kvinnor som ifrågasatt den roll som tilldelats deras kön. Kvinnor som visat på orättvisor, som högljutt protesterat, som trotsat hån och hot. Och i vissa fall offrat sina liv. Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft är tre kvinnokämpar från 1700-talet som tog striden för alla kvinnors rättigheter. Med hjälp av dessa tre modiga kvinnor berättar Anna Laestadius Larsson om tusen år av bortglömd historia. Om förebilderna som inspirerat till förändring.

Mellan ljus och mörker. Mellan hopp och förtvivlan. Mellan himmel och..helvetet. Du har hittat platsen där inga ämnen är för stora – eller för svåra.

Prisbelönta journalisten Britt-Marie Mattsson, som arbetat för Göteborgs-Posten i femtio år, skildrar i denna populärhistoriska bok med avstamp i Per-Albin Hanssons tankar om kvinnorna och folkhemmet på 1920-talet den generation av pionjärer som hon själv tillhör. Hon har valt ett personligt anslag med inslag av både den egna uppväxten och sin långa erfarenhet av yrkeslivet.

Nu utkommer författarna med Corona Express där de beskriver varför pandemin kan ses som en tidsmaskin. Inom vissa områden, som digitaliseringen, tar vi sjumilakliv framåt i tiden. Inom andra förflyttar vi oss bakåt. Vilka förändringar blir varaktiga och vilka kommer att klinga av? Och hur man kan agera för att ta vara på de möjligheter som uppstår.

Häxprocessernas tid är en oerhört omskriven epok och fortsätter att fascinera. Men allt är inte som vi förletts att tro. Vår bild av händelserna har blivit mer myt och politisk saga än verklighet. Och häxjakten är förvisso den märkligaste följden av Karl IX:s bibliska lag, men antalet dödsoffer överskuggades vida av de som fick sätta livet till för andra sedlighetsbrott, såsom tidelag och barnamord.