Novedades

Det var tidigt sjuttiotal. En politisk tid. Unga entusiastiska journalister ägnade sig åt att gräva i statens hemligheter och avslöjade en spionorganisation som inte ens riksdagen kände till. Det ledde till en våldsam konfrontation. Staten slog tillbaka med polisrazzior och fängelsestraff. Många minns skriverierna runt IB-affären. Men vad var det egentligen som hände? Hade maktens män skäl att slå till så oerhört hårt? Var rikets säkerhet verkligen i fara? Eller handlade det om rent förtryck av det fria ordet? Som så ofta är fallet överträffar sanningen dikten.

1920-talet beskrevs massmedierna som demokratins dödgrävare. Där spreds hat, lögner och propaganda snabbare än någonsin tidigare i historien. I detta hav av information skulle folk inte klara av att skilja sant från falskt, utan följa den som väckte starkast känslor. På 2020-talet beskrivs de sociala medierna likadant.

Häxprocessernas tid är en oerhört omskriven epok och fortsätter att fascinera. Men allt är inte som vi förletts att tro. Vår bild av händelserna har blivit mer myt och politisk saga än verklighet. Och häxjakten är förvisso den märkligaste följden av Karl IX:s bibliska lag, men antalet dödsoffer överskuggades vida av de som fick sätta livet till för andra sedlighetsbrott, såsom tidelag och barnamord.