Idag ska vi utmana den invanda sanningen om så kallade "smarta" mål. Kan snabba mål vara bättre?

Det handlar egentligen inte alls om snabbhet utan om den engelska förkortningen FAST, en metod för att sätta mål som har vunnit mark hos bolag som Google, Intel och Netflix.

Vi har läst en artikel skriven av ett team på det amerikanska universitetet MIT Sloan School of Management, som har undersökt det här sättet att jobba med mål.

FAST istället för SMART

SMART = specifika, mätbara, accepterbara, realistiska, tidsbundna mål.

FAST = frekvent diskuterade, ambitiösa, specifika och transparenta mål.

Vad smarta mål missar

Modellen med SMART:a mål hjälper oss att göra mål tydliga. Men den missar vikten av att diskutera målen under hela den tidsperiod när vi jobbar mot målet. Den kan leda till onödigt låg ambition och riskerar dessutom att var och en jobbar i sin egen silo och att vi inte lär av varandra och hjälps åt att dra åt samma håll.

F – frekvent diskuterade

Om vi pratar om målen, ofta, kan vi ha dem i åtanke vid viktiga beslut och när vi tilldelar resurser och tid. Då tjänar de oss bättre, hjälper oss att hålla fokus på vad som är viktigast och att utvärdera hur det går. Dessutom blir det lättare att anpassa målen när verkligheten förändras.

A – ambitiösa

Enligt FAST-modellen ska mål vara svåra att nå men inte omöjliga. Om förväntan är 100% måluppfyllnad för att t ex få en bonus i slutet av året riskerar vi att bli mindre ambitiösa. Om vi istället förväntar oss 60-70% måluppfyllnad, som man enligt artikeln gör hos Google, blir det lättare att vara innovativ längs vägen, våga misslyckas och kunna vara innovativa.

S – specifika

Den här delen skiljer sig inte så mycket från SMART-modellen, målet ska vara mätbart. Men förutom att vi ska kunna mäta målet är det också viktigt att definiera både vad det är vi egentligen vill uppnå och vilka konkreta handlingar som tar oss dit.

T – transparenta

Här rekommenderar förespråkarna för FAST-modellen att både mål och prestation ska vara helt transparenta för alla i ett bolag, såväl för grupper som individer. Dels för att grupptrycket blir en positiv kraft men också för att vi ska kunna lära oss av varandra, undvika dubbeljobb och förbättra samarbete.

Vår samarbetspartner Effektiv Nu vet att många jobbar varje dag med digitala verktyg och plattformar som de inte nyttjar på bästa sätt. Därför är deras mission att hjälpa medarbetare att minska digital stress, frigöra tid och använda sina digitala program och verktyg mer effektivt. Läs mer om deras utbildningar här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att vara ute i naturen är något så ovanligt som ett gratis mirakelmedel. Det sänker stress, hjälper oss att tänka och minnas bättre och stärker vår mentala återhämtning.

Trots alla fördelar tycker många att det är både svårt och tidskrävande att ta sig ut. Det vill vi råda bot på och därför bjöd vi in natur- och friskvårdsguiden Bosse Rosén som gäst. Bosse var under många år ambulansförare tills han lämnade det yrket för att istället hjälpa människor må bra av naturen.

Dagsljus, rörelse och kravlöshet

Du får en mängd fördelar när du tar dig ut i naturen. Till att börja med: du rör på dig, Det blir väldigt funktionell rörelse eftersom det inte finns några platta ytor. Du får också dagsljus, något som stöttar vår inre dygnsrytm och hjälper dig att sova bättre. Du kommer i kontakt med bakterier som är bra för din hälsa. Och sist men inte minst: en kravlös stund i ett sammanhang där du känner att du är del av något större kan göra underverk för din mentala hälsa.

Att känna att man andas

Vad händer med människor när de går ut, frågar vi Bosse. Jo, axlarna sjunker, vi saktar ner tempot och landar i stunden. Bosse berättar om en kvinna som efter en relativt kort promenad sa att för första gången på länge kunde hon känna att hon andades.

Stresshormonet minskade med 21%

Landskapsarkitekten och professorn MaryCarol Hunter genomförde en studie där ett antal människor såg till att tillbringa åtminstone 10 minuter utomhus, tre gånger i veckan, åtta veckor i rad. Det gjorde att deras nivåer av stresshormonet kortisol minskade med 21%. En medicin med den effekten skulle bli en storsäljare. Men eftersom ingen tjänar pengar på att vi är ute i naturen når tyvärr inte den informationen ut till alla.

Några minuter natur varje dag

Det behöver inte vara svårt och man behöver inte ta sig till stora skogar och naturparker för att få en gnutta natur. Det räcker med den grönska du har nära. Bara någon minut kan göra skillnad. Bosse rekommenderar att du utgår ifrån att du ska få en dos natur varje dag och snarare funderar på var och när det ska ske istället för om.

Vår tidigare poddgäst, chefen Johanna Lundqvist tar ut sina medarbetare i skogen.

Vi har också poddat om Stick ut-projektet med tips om hur man flyttar ut arbetsuppgifter och möten utomhus.

Hos vår samarbetspartner motivation.se kan du läsa mer om hur naturen hjälper oss att hålla oss friska.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi samarbeta smartare så att allas perspektiv och kompetens kommer till sin rätt?

Helheten är större än summan av än delarna brukar man säga. När fler perspektiv och kompetenser bidrar presterar vi bättre på jobbet. Men hur gör man för att få det att funka?

Vi fick ett samtal på temat kollektiv intelligens med Alexander Löfgren som är doktor i industriell ekonomi och organisation vid KTH. Alexander är också författare och konsult på Influence och hjälper till att utveckla kollektiv intelligens i offentlig och privat sektor. Han betonar vikten av att hitta enkla sätt att samarbeta i en komplex värld.

Förmågan att fatta de bästa besluten

Kollektiv intelligens baseras på forskning från bland annat Handelshögskolan. Det handlar om förmågan att kunna fatta de bästa besluten och att också agera på dem. Det kan handla om att lösa vanliga vardagsproblem men också om hur vi tar tag i större utmaningar och problem med hjälp av all kompetens och alla perspektiv som finns i organisationen.

För att spränga silos mellan grupper i en organisation behöver vi ofta utmana invanda strukturer och processer. Däremot kan vi inte jobba i ett tomrum, så någon form av struktur behövs förstås. Alexander ger exempel som liknar agil metodik, när man gör saker i små steg, med mycket samverkan, i snabba återkopplingsloopar.

Mikrosystem för mikrobeslut

Ett bra sätt att börja är att se över vilka som är beroende av varandra på vilka sätt. Han rekommenderar att skapa något han kallar mikrosystem med mikroarenor, för att kunna fatta mikrobeslut. Det är tillfälliga strukturer, som till exempel återkommande möten under en begränsad period, där människor från olika delar av organisationen ses och delar med sig av tankar och förslag och där beslut kan fattas i steg, Det här sättet att jobba frigör handlingskraft.

Vi behöver också sätta vår karta och vår kompass för ett sånt här samarbete. Vilka spelregler gäller och hur ska vi samarbeta över olika roller och kompetenser? Vad krävs av var och en? Vad krävs av just mig för att jag ska kunna bidra till gruppen på bästa sätt?

Alexander rekommenderar att se till att processen är meningsskapande. Ibland är vi lite väl snabba i prestationsdimensionen och det gör att slutmålet ofta är mycket tydligare än vägen dit. Om vi tar ett steg tillbaka och diskuterar syftet och var och ens motivation för att bidra, uppstår meningsfullheten. Blir du nyfiken att lära dig mer om det här kan du läsa Alexanders bok Smart samarbete.

Vår samarbetspartner Twitch Health ser till att hälsan blir av på arbetsplatser. De vet lika väl som du och jag att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av. Snarare har många chefer det svårt att balansera sin egen arbetsbelastning och stress samtidigt som de ska hjälpa sina medarbetare som ofta är under tryck. Det blir en paradox: en chefparadox! De här frågorna från Twitch Health kan hjälpa dig att hantera den här paradoxen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I många budskap som når oss varje dag: i reklam, sociala medier och i vanliga samtal, kan man få för sig att hälsa är en prestation. Men det är fel.

Hälsa är en resurs. Hälsan är inte ett mål i sig, utan något vi behöver för att klara av livet och nå våra mål, vilka nu de är. Ofta hamnar vi snett när vi tänker på hälsa som en prestation.

Hälsan ska stötta och bära oss

Hälsan är något vi behöver ha med oss hela tiden, något som ska stötta oss och bära oss genom livet och arbetslivet. Inte vara betungande!

Hälsan kan vara en plattform att både ta sats från och landa på. Frågan att ställa sig blir "vad ska du ha din hälsa till?" Det hjälper oss också flytta fokus från det yttre till den inre hälsan. Det är skönt att känna att man orkar med sitt liv.

Vad behöver du just nu?

Reflektera över vilka du hälsovanor du behöver för att stötta dig i livet som det är just nu.

Hur kan du skapa den där studsmattan, där du får kraft och fart till det du vill och behöver? Hur kan du hitta ett sätt att varva ned när du är uppe i varv i din utmaning så att du kan landa och få stöd?

Våga skapa luckor för det du behöver just nu. Våga skapa tid för ett tomrum, för reflektion.

Mer om boken vi pratar om i avsnittet hittar du här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skvaller. Inget man är stolt över men något de flesta ägnar sig åt ibland. Hur blir vi av med det? Och är det alltid dåligt?

Nog har ordet skvaller en negativ klang men som med det mesta är det inte bara svart eller vitt. Det finns skvaller som vi faktiskt mår bra av. I det här avsnittet djupdyker vi i ämnet skvaller. Hur definieras det egentligen? Vad består det av och varför? Och hur gör vi för att minska det dåliga skvallret men behålla det som är bra?

Skvaller på gott och ont

Inom forskningen definieras skvaller som informationsutbyte om en person som inte är närvarande. Vårt behov av skvaller hänger ihop med evolutionen. Vi skapar samhörighet och intimitet genom förtroliga samtal. Det i sin tur kan gynna samarbetet.

Samtidigt kan negativt skvaller skapa missnöje på arbetsplatser. Särskilt om det tenderar att vara en utbredd vana att prata illa om andra bakom deras rygg.

Vad medarbetare kan göra

Vi läste en intressant artikel hos vår samarbetspartner motivation.se om hur man förebygger negativt skvaller på jobbet. Texten är skriven av en tidigare gäst hos oss här i podden, psykologen Anders Rydell, och han har en hel del tips för vad varje medarbetare kan göra:

* Lämna skvallerelden - helt enkelt lämna en plats där det snackas skit. Vågar du inte kan du byta ämne eller glida iväg

* Släck ut skvallerbeteendet - visa ointresse och likgiltighet. Ett annat sätt att lämna skvallerelden.

* Peppa skvallraren att ta upp problemet med den som är källan till missnöjet.

* Utmana skvallrarens tolkningar och slutsatser. Kan vi snälltolka lite mer?

* Innan du själv säger något negativt - fundera på om det är till nytta för verksamheten.

* Be om feedback i preventivt syfte. Och feedback är svårt så det behöver vi skapa strukturer för.

Vad chefer och ledning kan göra

* Skapa en arena för spegling och självreflektion - gå runt bordet och prata om hur man bidragit respektive krånglat till det för verksamheten den senaste tiden.

* Ordning-och-reda-konferenser för att reda ut oklarheter. Sånt som bidrar till rykten och feltolkningar om det inte reds ut.

* Förtydliga logiken bakom förändringar - varför gör man dem?

* Förtydliga det tänkta goda syftet bakom förändringar - vad är de tänkta att leda till?

* Använd sammanfattningsprincipen - be medarbetare själva sammanfatta hur de uppfattar ovanstående så att chefer och ledning får en kvittens på om saker och ting uppfattats som det var tänkt eller inte.

Vår samarbetspartner Oxy Group utvecklar team, ledare och organisationer och hjälper till med vanliga problem som t ex:

* Samarbeten som gnisslar

* Otydlighet i den hybrida arbetsmodellen

* Svårt att hitta och behålla personal

* Förändring som inte händer

* Konflikter som stjäl tid och energi

* Lågintensiv ohälsa som kostar pengar och effektivitet.

För att få bukt med sånt här behövs effektfulla och långsiktiga insatser som funkar i arbetsvardagen. Oxy Group hjälper till med analysen av vad problemen faktiskt består av och hur man kan komma tillrätta med dem. Läs mer på www.oxygroup.se.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att komma utanför kontorets väggar då och då är bra för hälsan och gör oss kreativa. Så här gör du för att ta med dig jobbet ut i naturen.

Att mötas, diskutera och jobba utomhus är bra för kreativiteten. Det kan få oss att tänka i nya banor och förändra dynamiken i gruppen. Utemöten ger oss miljöombyte, rörelse och välbehövligt dagsljus, för att inte tala om gemensamma upplevelser.

Vår gäst i det här avsnittet är Annika Widmark, som hjälper människor med att få till arbete utomhus. Hon är facilitator, coach, stresspedagog och friskvårdsguide med en bakgrund som agil coach.

Annika har exempel på hur det går att få till naturupplevelser även mitt i centrala städer som Stockholm. Det finns oaser av natur överallt och där det inte finns träd och grönska finns det ofta närhet till vatten. Det kan räcka att vända ryggen mot trafiken, titta på vattnet och göra en reflektionsövning så får vi positiv natureffekt.

Tre format för att jobba ute

* Promenadmöte. Ska du ha ett samtal med 1-2 andra personer? Promenera medan ni pratar. Är ni på olika platser, ta ett telefonsamtal medan var och en går på sitt håll.

* Jojo-vandring. Dags för en gruppdiskussion? Bestäm en mötespunkt utomhus. Dela upp gruppen i mindre grupper två och två och ge alla en fråga att diskutera. Skicka iväg varje par på en "jojo-vandring" där man går iväg från mötespunkten och sätter en timer på fem minuter. Efter de första fem minuterna är det dags att gå tillbaka för att sen dela med sig av insikter och slutsatser till hela gruppen.

* Ute-workshop. Behöver ni jobba fram ett resultat tillsammans? Börja med en jojo-vandring. Byt power-pointen mot en "flower-point": ett par skivor tjock A3-kartong med instruktioner eller fakta. Byt post-it-lappar mot mindre kartongkort för att skriva ner insikter som sen kan fästas på ett snöre mellan två träd med hjälp av klädnypor.

Att tänka på inför ett utemöte

* Planera kläder efter väder

* Ta reda på praktiska saker som var det finns toaletter

* Informera och förbered gruppen så att ingen blir överraskad

* Ha en plan B om det ösregnar

Lycka till med era utemöten! Läs gärna mer och få inspiration på Utochinsikter.se.

Du kan också lyssna på våra tidigare avsnitt om att flytta ut kontoret i naturen och om att hämta hälsan i naturen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att utvecklas behöver vi ha raka diskussioner där vi tycker olika. Men hur gör man för att lyckas?

I en organisation där vi vill fatta de bästa och mest välgrundade besluten krävs utvecklande diskussioner där olika ståndpunkter lyfts. Det kräver att vi klarar av att vara oense om en fråga utan att se det som ett problem. Vi behöver låta bli att sopa olika åsikter under mattan och samtidigt klara av raka diskussioner där vi håller isär sak och person.

Helt enkelt: hur ser vi till att kunna vara oense i sak för att utvecklas? Hur kan vi ha förmågan att lyssna på varandra fast vi tycker olika? Det kräver struktur och eftertanke för att inte sluta med att vi bara blir osams!

Odla nyfikenheten i gruppen

Till att börja med är det bra att inse att för de flesta av oss känns det lättare och trevligare att hålla med varandra än att säga emot. Så för att lyckas behöver vi sätta oss över de känslorna.

Ett sätt att förbereda sig på en utvecklande och rak diskussion är att jobba på sin inställning.

Kan du hitta ett sätt att bli öppen för att - kanske - ändra åsikt i en fråga om du får höra tillräckligt bra argument? Lyssna på dina kollegor som om du var verkligt nyfiken snarare än att bara vänta in din tur för att säga ditt.

Påminn om det gemensamma målet

För att alla ska kunna hitta ett sånt utgångsläge är det smart att först enas om de gemensamma målen och att alla är överens om dem.

Mötesledaren har en avgörande roll i den här sortens samtal. Det är den personen som fördelar ordet, som påminner deltagarna om det gemensamma målet och som summerar och visar vägen till nästa steg.

Sätt strukturen för samtalet

Samtalet behöver en struktur, som bland annat gör det tydligt:

* vem som får tala och när

* om samtalet är till för att vädra åsikter eller faktiskt lösa problem

* hur vi gör för att hålla isär sak och person

Den här sortens samtal är inte självspelande pianon och behöver ledas på ett tydligt och rättvist sätt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har läst boken “Never split the difference. Negotiating as if your life depended on it”.

Boken är skriven av Chris Voss, tidigare förhandlare för FBI. Han säger att en viktig framgångsfaktor är att lyssna. Alla människor, i alla situationer, vill bli förstådda. Det handlar alltså INTE om att komma till förhandlingen med de starkaste argumenten, och snabbt rapa upp dem så att motparten blir svarslös.

Ta det lugnt

Den andre vill bli lyssnad på. Stressar du kan det kännas som att du kör över din motpart. Tid är också bra för att du kan få mer information om hens drivkrafter.

Var öppen

Du har förstås en bild av hur samtalet kommer att gå till och vad din motpart har i åtanke. Men verkligheten kanske är en annan. Försök att ha ett så öppet sinne som möjligt.

Den som vet mest vinner

Det finns säkert anledningar till att din motpart skulle kunna möta dig. Inte bara halvvägs, utan 100%. Men istället för att gripa efter de positiva halmstråna och tro att du är i hamn ska i första hand leta efter hindren, trösklarna, det som ligger i vägen för att hen går dig till mötes.

Att inte låtsas om dem försämrar ditt läge. Men till att börja med kanske du inte ens vet vilka hinder motparten ser framför sig. Ta reda på dem!

Rubricering – beskriv problemen

Om du får höra: Ditt löneanspråk ligger över den budget jag har fått. Istället för att genast argumentera MOT detta ska du beskriva hindret/problemet, t ex “Så din budget är begränsad”. I boken kallas det “labelling”, som på svenska betyder ungefär ”rubricering”. Det får motparten att känna sig förstådd.

Ju mer vi kan prata om det som är problematiskt, desto bättre band skapar vi mellan oss. (Att prata om vädret skapar inte lika starka band)

Spegla din motpart

Repetera de tre senaste orden (eller tre av de viktigaste orden) som den andre nyss sa. Vi dras till människor som liknar oss. Det här ett sätt att skapa ett band mellan den du pratar med och dig själv. Det är också ett sätt att få den andre att prata mer, så att du får mer information. Men kom ihåg att vara tyst när du speglat/repeterat så att den andre får prata!

Ställ kalibrerade frågor.

Kalibrerade frågor börjar med “vad” eller “hur”, t ex:

* Vad har du för hinder i den här situationen?

* Vad skulle krävas för att din budget skulle kunna öka?

* Hur skulle du kunna gå mig till mötes?

* Hur ska jag jag kunna gå vidare härifrån?

När du använder kalibrerade frågor hamnar bollen på din motparts planhalva och i bästa fall hjälper hen dig att lösa ditt problem.

Ett nej från din motpart är bra

Om du säger: Jag vill ha 6% löneökning. Och så drar du dina argument. Så säger chefen: ”Nej det är för mycket.” Då tänker du kanske: nu är det kört. Men när du har fått den andre att säga nej ska du se det som något bra. Varför det?

Fördelen för dig är att din motpart får känna kontroll och visa var gränsen går. Det är faktiskt något bra. Det är nu den verkliga förhandlingen kan börja och ett sätt att gå vidare från ett nej från motparten är att ställa kalibrerade frågor.

Konkret om löneförhandling

* Låt motparten lägga sitt bud först.

* Sätt ett extremt ankare som är högre än det du vill ha.

* Sätt ditt anspråk i udda tal.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om mänskligt beteende. Den här veckan har vi valt en som handlar om hur man lyckas med svåra samtal och det är ju något förhandlingar kan vara ett exempel på.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.